Längdskidåkning – Guide om vintersport

Längdskidåkningen är en av Sveriges mest folkkära idrotter. Längdåkningen körs i två olika stilar. Den klassiska stilen innehåller fyra tekniker; diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut också saxning. Vid diagonalgång så flyttar sig armarna och benen precis på samma sätt som vi går utan skidor, det är alltså gång med skidor. När man stakar så används bara armarna som trycker på skidorna som glider i snön. Det går också att kombinera diagonala stilen med stakning och på så sätt få mer fart. Vid väldigt branta backar uppför så används saxning där skidorna formas som ett V och stavtagen är lika som vid den diagonala stilen. Vid fristilen som ibland också kallas för skate på grun av att skidorna rör sig i samma mönster som vid skridskoåkning. Denna stil är effektivare än den klassiska. Och tempot i fristilen brukar kallas för olika växlar. Vid ettans växel så går det långsamt och används vid branta uppförsbackar, tvåans lite snabbare osv.

I längdskidåkningen så finns det olika tävlingsformer som varierar på olika distanser. På en masstart så startar alla åkare samtidigt och den som är först i mål vinner. Fördelarna med denna typ av startordning är att det är lättare för publiken att följa med på tävlingen eftersom den som kommer först in i mål är också den som vinner. Nackdelarna med detta är att det ofta är de riktigt spurtstarka som vinner dessa tävlingar. Fördelen är att alla åkare får köra i samma före och temperatur och kan då anses som mer rättvis.

I jaktstarten så startar åkarna individuellt med en minut emellan och precis som vid masstart är det den som kommer först till mål som vinner. Turordningen i andra tävlingar avgör startordningen i jaktstart. Skillnaden är att i jaktstart är det den som har bäst tid i målgång som vinner och tävlingen är inte avgjord förrän alla skidåkare kommit i mål. Vissa anser att det är mer orättvist med jakten eftersom den första åkaren som släpps ut i spåret får åka på fina nya spår och den sista åkaren får köra på väldigt uppkörda spår, andra tycker att det är mer rättvist eftersom tävlingen inte avgörs på de sista 500 meterna som den ofta avgörs på masstarten.

I intervallstarten så startar åkarna med 15-30 sekunders mellanrum och det är den som har bäst tid i mål som vinner. Många anser att denna tävlingsform är den mest rättvisa.

I sprinten så tävlar åkarna i heat på sex stycken och de två första i varje heat går vidare, ibland kan också den som kommer trea och fyra komma vidare på tid. Dessa heat fortsätter sedan till semifinal och till slut final där de tre som kommer först i mål även är dem som får kliva upp på prispallen. Här är svenske Emil Jönsson den som ofta står på prispallen i slutet av en tävling.

Kända skidåkare i Sverige är Charlotte Kalla, Anna Haag och Marcus Hellner, Johan Olsson och Daniel Rikardsson. De svenska åkarna har skördat stora framgångar i sin sport.